Mentaldisease

Jag dog av skratt när jag läste den. Seriöst, var länge sen jag skrattade så mycket. Okänslig? Njäe, vanligtvis inte. Det är bara det att jag tycker hela Engla historien är helt överskattad. Visst det är jätte hemskt att en unge inte kan få cykla hem i fred utan att bli bortförd och senare mördad (eller kanske mördad direkt?). Men snälla någon måtta får det väl vara. Det försvinner barn och vuxna varje dag. De flesta kommer hem igen, på ett eller annat sätt. Några blir kidnappade och sålda vidare, bortgifta, hålls som sexslavar eller bara helt enkelt förs bort från sin familj av en annan familjemedlem. Det finns flera svenska (blonda, ljusa, blåögda) barn som gifts bort till avlägsna delar av mellanöstern och andra delar av världen. Media skriver inte ett skit om dem, och när de väl gör det försvinner det på någon dag. Desperata föräldrar som försöker uppmärksamma hela världen att deras små barn är bortrövade, desperata föräldrar som, om de har tur får hem sina barn men de flesta kommer aldrig hem. Och man vet inte om de lever eller ej.

Dessutom dör barn och vuxna varje dag. Varje vecka tar flera människor livet av sig genom att hoppa framför tåget. Varje vecka liksom. Hur ofta är det som vi får läsa om alla dödsolyckor som sker i tidningarna? Typ sådär, aldrig. Oftast i alla fall. Det sker hundratals dödsfall varje vecka i Sverige. Bara en bråkdel når tidningarna, bara en microdel av dödfallen får vara med i tidningarna fler gånger än en gång. Ännu mindre del av dödsfallen hamnar, som i Englas fall på mittuppslag, förstasidor, på nyheterna and so on. Varje dag i flera månader framöver. Ärligt talat tycker jag nog mer synd om hennes mamma nu än innan. Hon vet nu vart dottern är, dvs död. Hon kommer snart om hon inte redan gör det veta vad som hände och hur fort hon dog. Men det måste göra så jävla ont att se allting om och om och om igen varje gång hon slår på tv:n, varje gång hon åker förbi en mack eller affär, varje gång hon i ögonvrån ser en tidning slås upp. Det måste vara hemskt.

Varje dag tar flera människor livet av sig, varje dag försöker flera människor ta livet av sig själva eller andra. Varje dag blir någon påkörd, av bil, bussar, tåg, båtar osv. Varje dag får flera människor en hjärtattack, varje dag dör flera människor till följd av cancer. Varje dag dör människor på grund av smutsigt vatten, dålig luft, insektsbett, smittsamma epedimier, svält och så vidare. Några dör redan innan de är födda, andra dör direkt eller just efter födseln. Varje dag. Varje dag.

Men det är inte ofta som alla dessa människor når så långt som till att få sitt namn tryckt på papper. Inte när de dör i alla fall. Anhöriga kan (i värsta fall) få betala flera tusentals kronor för att få in en dödsannons i tidningen. Inte ett ord, inte ett ljud om alla dessa människor som bara dör och dör. Dör som flugor. Även i Sverige, men även i andra delar av världen.

Sexbrott. Även det sker naturligtvis varje dag, varje jävla dag. Kvinnor och barn våldtas. Även män men kvinnor och barn våldtas nog mer. Inte nog med det. De säljs också, prostituerade. De är inget annat än ett stycke kött. Något att stoppa in kuken i. De skiter i om offret skriker, svimmar, blöder. När de inte går att sälja längre, tjäna pengar på. Dödas de förmodligen. Men ofta att deras historier blir berättade i media? Det enda som kommer är siffror på hur många det är som säljs, hur mycket torskarna tjänar på det och så vidare.

Apropå sexbrott är jag sjukt trött på alla som skriker "pedofil" så fort en äldre man, kanske bara 20-25år stöter på någon som är typ 14år. "Pedo" betyder för-peburtal. Dvs, pedofiler gillar barn, barn som ännu inte kommit in i puberteten eller de som just har kommit in i den. De och inga andra. Och så vitt jag vet brukar de flesta 14åringarna vara inne i puberteten och se mer vuxna ut än ett barn. Däremot "hebefil" är sådana som går på de som har kommit in i puberteten.

För att återgå lite till ämnet. Mord. Barnamord. Varför.... Eller snarare vad? Vad hände med mordet i Arboga (och mordet i närheten av det någon vecka senare). Det bara försvann. Barnen dog, mamman överlevde. Ingen vet säkert vad som hände eller vem som gjorde det. Ingen utom mamman som är nedsövd. Det enda som vi får höra om det mordet nu är om den tyska kvinnan som ena dagen är skyldig andra dagen oskyldig. Man kan undra om de har några andra spår att gå på alls? Det verkar som om de bara har gått blint efter det spåret. Om det visar sig att den tyska saken är oskyldig så har de ju förlorat en hel månads spår. Där kan vi tala kalla spår. Men min fråga är varför media inte skrivit ett piss om morden (om man bortser från det med tysken) sen Engla fallet kom. Någonting måste ju hänt sedan dess. Har mamman vaknat ännu till exempel?

Nu kanske jag inte ska gnälla järnet på sådant här, eftersom jag inte är så insatt i något utav fallen. Och jag bryr mig inte heller. Och kommer förmodligen inte att göra det förrän övriga dödsfall och bortföranden uppmärksammas lite mer i media än vad det gör idag. Kanske mest bortföranden.

Och nu när man ändå ska gnälla lite på media, varför i helvete skriva så jävla mycket om 'Lars Danielsson"? Ingen är intresserad. Ingen Är Intresserad. Vet de själva exakt vad de gjorde på juldagen 2001 eller när det var. Jag vet inte vad jag gjorde då och jag har ändå rätt bra minne. Att han inte vill säga vad han gjorde då kanske beror på att han vill dölja något (eller bara det att han inte kommer ihåg). Han kanske var på strippklubb eller var otrogen mot sin fru eller what ever. Något som han inte vill ska komma fram, och jag förstår honom. Och tsunamiband?! Wtf, det har skett, folk dog, folk evakuerades, lik identifierades, lik identifierades inte, lik begravdes, liv förändrades. Men det är ingen som är intresserad av några band som har kommit bort. Oavsett vad banden innehåller. Den "nyheten" är så ORKA. För ingen bryr sig, och de som bryr sig gör det för att de inte har något annat att bry sig om. De borde kanske ta och skaffa sig en hobby eller något? Ett liv kanske, det verkar som en bra idé i alla fall.

Aja det var nog allt från mig för stunden. Jag fryser typ ihjäl och om en halvtimme ska mamma upp och åka med ena hunden till dalby för att operera bort en tumör som hon har vid nosen. Så får vi se hur det går.