Mentaldisease

Han: !

Jag: jag vill inte knulla dig varken nu eller senare.

Han: Säg till om du ångrar dig, du kan få tre tusen för besväret.

Jag: Är för fan ingen jävla hora!

Han: Det sa jag inte, det är ju inte så att du går på gatan, men visst erkänn att du blir kåt av tanken att bli köpt..

Jag: Nej? Inte ett dugg.

Han: Inte??? Då är du en av få.. Skulle du inte kunna ha nytta av lite extra cash då?

Jag: Ja men jag vill inte sälja mig för det. Det är prostitution även om man inte går på gatan.

Han: Men om jag skickar några bilder, om jag är nån du kunde haft sex med ändå så är ju pengarna bara bonus? Inte sugen i kväll? Var exakt bor du?

Jag: Kristianstadsvägen 51

---

Sådana här mailkonversationer gör mig extremt oglad. Betala någon för en sexuell "tjänst" är inget mindre än prositution. Även om man inte går på gatan. Fine om honan i fråga vill sälja sex. Men att maila randoms? Han fick adressen till polisstationen i Ystad. Trevligt värre om han tar sig dit. Det är där torskar hör hemma.

Ska jag nog skriva på en skylt och hänga på mitt rums dörr :3

Fast egentligen inte. Eller jo lite. Men bara kanske. Eller nej, känslan är densamma som förut men ... Anyhow, det var länge sen nån i min familj trillade av pinn. Förra gången det skedde var det min gammelmormor som jag knappt heller hade träffat, i alla fall inte så mycket. Med henne fanns det dessutom en enorm språkbarriär. Trots att hela den sidan av släkten är så ursvenska som man bara kan bli. Svenska minoritetsspråk in action (älvdalska lr ngt). Begravning norrut i smällkalla vintern med typ -30 på natten, nu var väl iofs inte begravningen på natten men ändå... Såvärst stor var man nog inte heller, typ kanske 12år eller kanske yngre...

Denna gång är det ju min morfar. Oklart om/när/hur det blir begravning. Jag vet nada om någonting mer än att han trillat av pinn, och att det förmodligen gick fort. Men har inte träffat personen i fråga på typ 17år... När min morsas mans pappa dog fick den närmaste familjen, dvs hans barn och deras familjer (däribland, tyvärr jag) vara med på ett sk "sista farväl". Med öppen kista och hela den grejen innan själva begravningen. Det känns ju som att det kan bli något sådant igen. Då är frågan om man ska rubba sin mentala bild av honom från de 2-3 gånger jag minns att jag träffat honom. Eller om man ska skapa sig en ny(are bild)? Det är ju inte ens säkert att det blir något. Med tanke på att familjen knappast är speciellt sammanhållen, på något sätt och vis. Fast och andra sidan är det väl just begravningar som familjer kommer samman vid igen?

Jag gäckar google och söker på familjens efternamn för att se om nån av de som bloggar med namnet har skrivit något om det. Vet inte om alla som bloggar med det namnet är 'äkta vara' men det är ju just det jag är ute efter att få se. Sånt här väcker stalkern i mig, totalt, på alla plan. (Men samtidigt vill jag spela minecraft och sitter och planerar hur jag ska bygga där). Känslan just nu är mer att jag vet inte om jag ska vara ledsen och eventuellt gråta? (men då känns det inte som om jag gråter över "förlusten" av en släkting utan mer över livet i sig, som alltid annars). Eller om jag ska typ bara leva på typ fixa något att käka, spela halva natten och skita i morgondagen, för att jag kan.

När man bor på landet dyker det då och då upp katter, hemlösa som vilsna. Somliga stannar och blir permanenta invånare i ens hushåll, andra vandrar vidare, somliga får ett nytt hem och några slutar i en grop i marken. De är nog alla lika oönskade från en början men successivt övergår det till något annat. 

Lika oönskade som de är från en början, är nog större delar av min familj jämtemot varandra. I synnherhet på vissa av hållen. Min morfar som jag inte träffat sen jag var typ 6år gammal (av förklarliga skäl) kommer jag inte någonsin att få träffa mer (och jag vet inte om jag hade velat det heller). Men han har i alla fall dött. 

Eftersom jag inte har nån större connection med honom så lär jag inte vara exemplarisk sörjare. Även om jag antar att jag får ta och följa med på nån begravning längre fram i tiden. Det vore ju iofs ganska 'roande' men .... Tja...

Mentaldisease säger:
fick reda på saker jag inte ville veta om nummer tre i helgen
han som är 22 i dagsläget vill säga

Friend säger:
vadå för något?

Mentaldisease säger:
hans raggningssätt är så primitivt att jag blir kallsvettig av panik
han ska tydligen göra sådana där ljud man gör när man försöker locka till sig katter?!
typ "kom då kissen, kisssssss kissss kisss"
enorm, mental facepalm på det
och det har man legat med?!

Friend säger:
vi alla har våra saker vi inte är stolta över 

Mentaldisease säger:
*** frågade "vilka fan ligger du med egentligen?" när jag berättade det  
jag svarade "jag vet inte"

Friend säger:
fail  
du var iaf full

Mentaldisease säger:
ja får trösta mig med det  

Friend säger:
det man inte minns har inte hänt btw
och en gång är ingen gång

Min farsas polare har gjort den... Den är typ så dålig att den är bra? :P

Drömde något mindre skruvat i natt men ändå för mig rätt skruvat....

En dude jag träffat irl men som brutit all kontakt med mig, överallt (irl) tog helt plötsligt tillbaka moi utan att jag fick en orsak till detta. Utan det tuffade på som innan fast mer in the reality (i drömmen). Sen var det på nån skola eller likn, jag och två andra som jag kände hyfsat väl som satt och käkade vid ett bord. In kommer två killar och ska till att spruta vatten på oss. Jag känner igen en detalj som de har med sig och "gnäller" på det, de blir sura och går ut en sväng innan de kommer tillbaka och verkligen sprutar ner oss med vatten, så att inte en smula torra kläder finns. Sen försöker jag hitta torra kläder men kammar hem noll. Sen är jag typ hos mormor och ska sova över där. Det finns dock två katter i rummet som inte går att hantera, men när vi lagt oss så kommer den ena katten nära nog att man kan ta på den.

Att man inte kan slösa sina pengar på saker man inte behöver (än) när man inte har några pengar att tillgå ;D Sitter och letar efter en väldigt specifik sak på blocket men kom över den här annonsbilden:


Rent spontant känner jag VILL HA :DDDDDD Men sen prislappen är 1500:- och de finns i Kalmar.... Dessutom vet man ju inte om färgen är korrekt heller. Men det är iaf en Höganässervis... Så man kan ju lägga det på minnet till framtiden :3

Somnade visst... Och drömde att jag var i en värld blandad av olika tvserier och karaktärer. Typ mest karaktärer från The Ghost Whisperer (utom Melinda själv). Det var en värld bestående av en tågstation, ett universitet, ett lyxhotell och en stuga på landet. På landet var det fyra karaktärer i huvudsak, det var en djurexpert, en mamma och två barn i åldern ~6-11år (pojkar) dessa skulle spela in ett idylliskt tvprogram om djur tillsammans, så jag antar att det fanns ett filmcrew i närheten med. Det var sådär sött och pluttinuttigt.

Själv åkte jag till och från skolan, jag verkar ha bott på hotellet. På tågstationen beslöt de sig en dag för att ha ett spel som var baserat på en skräckfilm. Typ det ropades ut i högtalarna att spelet skulle börja så att folk fick en chans att ta sig därifrån och sen blev man inlåst på området till typ dagen efter och inga lampor skulle vara tända... Men det gjorde inte så mycket eftersom det var dagtid (dygnet runt?) och de hade en stor park de kunde vara i.

När jag väl kom till skolan så att jag och stickade en allt för smal mössa i blått och lila garn (randigt). Jag klagade  över smalheten och skolans bimbo kom till undsättning (mot min vilja?). Fler personer började lägga sig i min mössa. Typ "Varför har du stickat så länge om du vet att den är för smal?". Bimbon drog fram sin egna loom med ett mönster till en mössa med en borderad dansare på. Försökte ge ett gott råd till henne men hon avböjde snäsigt. 

I hotellets matsal senare hörde jag någon nynna på en låt jag kände igen som "men lol det är ju *** kompis bands låt" och en sekund senare dök snubben som nynnat upp. Han tyckte sig känna igen mig från något. Och sen dök hans pappa upp (som spelar Tim Flaherty i TGW). Han kände igen mig ännu mer och jag kände igen honom från något ställe. Gav honom en kram rent artighetsmässtigt, fick en till tillbaka samt att han kysste mig och sen började försöka hångla med mig. Jag backade några steg med äcklad min, han kom efter med utsträckta armar och byxorna nere vid knäna med kuken stående juckandes mot mitt håll. Han brottade ner mig på golvet och typ torrjuckade i luften. Slingrade mig ur greppet och ringde min mamma (för att få backup från familjen).

Sen var jag mer mig själv, ute på en långvandring med mina båda hundar, det var en massa andra människor där och målet var en strand. Jag släppte hundarna för att de skulle gå lite mer fritt och hamnade en bra bit bakom dem sen när de busat av sig det mesta. När jag började komma i kapp så hade min favorit av hundarna fått ett nytt halsband på sig och hon hade blivit klippt jätte, jätte fult även den andra hunden tycktes ha blivit 'adopterad' av en annan som var där. Ofrånkomligt assur blev jag och kopplade mina hundar och gick.

Jag har börjat förändras rent smakmässigt. Vad det riktigt beror på vet jag inte riktigt men... Typ innan så föredrog jag absolut att snacka med folk runt 30-35 och några år till (men under 40). En jag legat med är 37 till och med, även om han inte ser ut att vara så pass nära 40. Jag tror inte det kan grunda sig i sk "daddy issues". Har växt upp med altenativ farsa och han hatar jag så eheheehm nä känns inte riktigt spot on där. Om jag hade sökt efter nån med hans typ hade jag kammat hem noll, för alla som påminner om honom är übergays. Min riktiga farsa är nog rätt mycket svinig, iaf in the past. Men folk förändras! (Men kanske inte så mycket som man vill?). 

Ett tag låg genomsnittåldern på de jag snackade med på 27år, var jättevidskeplig just då och såg det mer som ett sign x) Själv var jag väl en 17-18år då. Avverkade några (2st) dudes som var 27 när jag var 18-19, de är ju iaf nu över 30. Mitt genomsnitt åldersmässigt nu ligger på 28år (hang up much?). Men typ.... Jag vet inte... Det här är väl rätt overkill att skriva om egentligen. Idk. Det känns inte relevant eller viktigt att skriva om även om det är sant. 

Jag snackar mer och mer med folk i min egna ålder. Och anledningen till att jag inte gjort det förut har mer varit pga en viss paranoia över att bli lokaliserad av folk som i det förflutna inte var jättetrevliga att ha och göra med. Men känns lite ... Idk... Men att bry sig om det fortfarande? Kanske lite overkill. Så att släppa det förflutna känns som en rätt bra grej att göra. Möjligheterna öppnas ju en aning då. Dessutom är personer i de åldrarna jag siktade mitt monumentala sauron öga mot förut i dessa trakter oftast ordentligt forever aloooooone med genetik som kan få vem som helst att spinna som en katt i en torktummlare av förtvivlan.

Så att sänka genomsnittet vore ju inte helt fel... Eller något kanske...

Eller vad man kan säga.... Jag har börjat tänka i nya tankebanor och jag vet att jag tänker i de banorna (obviously) men mer i sådana banor som andra upplever men utan att tänka på det. Its time for change. Eller något. Jag kanske bara brainstormar med fokus på storm för den här texten är nog inte speciellt enkel att förstå, aight? No shit, eftersom det är mest bara svammel just nu.

Lite i samband med det här inlägget om den korrupta självbilden satte tankeverksamheten igång på allvar. Jag kan fortfarande inte helt släppa tankarna på de ocharmiga vinklarna man ibland hamnar i så att man i alla fall SER ut att vara jättefläskig. Men hade jag bara orkat träna (och räkna kalorier?) hade jag säkert kunnat få Ortorexi, just for the "fun" of it. Att det ska vara så svårt att se själv hur man faktiskt ser ut. Speglar är ju inte mkt tillförs egentligen men de underlättar ju iaf lite till att skala bort fläsket rent mentalt, men bara lite. Men på samma gång kan jag ju inte direkt säga att jag har sämst självförtroende för jag har väl mer eller mindre accepterat det mentala fläskigare jag:et. Men då kan man ju mer förstå om andra diggar en(s utseende) när man ser till hur det är IRL kontra det mentala.

Nu menar jag mer typ... Vissa sidor där folk bara klagar på att alla tjejer där är överviktiga, sitter och äcklar sig över det, men sen skriver till mig? Har väl in the past blivit aningen stött, liksom varför ska de skriva med ännu en fetis om de nu hatar fetisar? 

Men i massor av år stod vågen på 81kg, varken mer eller mindre. Jag vet inte om jag ändrats nämnvärt sen dess? Men i början av 2011 ställde jag mig på en våg och det var flera kg mindre än förut (trots att jag då hade käkat asmycket), nån månad senare hade det gått ner ytterligare (även om jag även då käkat nyligen). Och så fortskred det. I nuläget vet jag inte vad vågen står på eftersom jag inte lokaliserat någon sådan skapelse på länge. Min mormor kommenterar iaf på det hela, hon skulle nog kunnat bli bantningsguru, känns som hela hennes liv har bestått av jojobantning. Själv gör jag ingenting men vikten går ändå neråt. Det är mer typ som att babyfettet stabiliserar sig.

Kan inte undgå att se det ironiska i det påståendet jag har träffat på flertalet personer på nätet (oberoende av varandra) som har haft om mig. Tydligen ska jag vara en slampa som ligger runt en jävla massa XD Oh sweet lord! Det är rätt underhållande påstående to be honest x) Men fakta är snarare att:

*Jag har legat med färre än 10 personer.
*Jag har gått över 400 dagar utan sex vid fler än ett tillfälle.
*Jag har aldrig haft ett förhållande och således aldrig varit otrogen (känns som en slampig grej att göra liksom).

Sen vet jag väl inte om de som nu tror jag är slampig kommer läsa det här någonsin, eller ens tro på det men ah skitsamma. Men kan väl inte neka till att de sexupplevelser jag har haft har varit överlag rätt vilda men det är ju en annan sak liksom :P

Jag vill skriva, men jag vet inte vad. Inte noveller i alla fall, det blir klychigt och jag orkar inte sånt ändå. Skriva och skriva långt, långt, bara för att. Jag kan. Eller jag borde kunna, men jag är tom inombords. Eller kanske inte tom egentligen, snarare överfull men sakerna är transparanta, genomskinliga eller också väldigt små, just nu. Typ som damm, kan vara hur dammigt som helst men det syns inte om dammet flyger runt i rummet, ja så länge det inte är så mycket damm att det mer blir som en monumental dimma.

Har blivit lite less på all fokusering kring ämnet sex. Känns som det är vad allt handlar om hela tiden. Nonstop. Varken mer eller mindre. Det är nice att ha det men precis allt kan ju egentligen inte kretsa kring sex, eller? Är väl som med killen som dumpade mig för att jag skrev för mkt om sex, det blev tråkigt och intetsägande till slut. Och jag håller med honom om det, faktiskt. Fast med honom så sextrollade jag iofs så det är väl inte så knäppt om han dissade till sist. Men liksom vad ska man göra förutom att ha sin monementala Sauron look påslagen?



Är less på att inte ha någon direkt vän. Nån att bara vara med utan att ha sex eller endast prata om just sex. Då kan man ju fråga sig varför jag inte går ut och skaffar vänner? Men hur lätt är det på en skala? Är arbetslös, pluggar inte någonting och bor ute i ödemarken. Jag kan vara ute och ränna varje dag i flera timmar utan att träffa en endaste liten människa. Eller så träffar jag grannarna som är på en helt annan nivå. Har typ aldrig pratat med någon av de så det lär ju inte ske. Internet är ju en bra plats att lära känna folk på men känns som att jag nästan uteslutande är med på sidor med sexuell prägel ofta man kan hitta nån kul typ där som inte vill knulla en? Det är iofs inte helt sant, är med på andra icke sexuella sidor med men kammar hem noll där. Önskar att allt var lättare.

Typ sådär alla har väl vid några tillfällen i alla fall träffat på den här bilden på internet:

Den handlar ju om folk med anorexia, vad de ser samt vad alla andra ser. So far so good. Men skulle våga påstå att det där tänket finns med hos alla eller i alla fall väldigt många personer av honkön. Men ätstörningar är ju psyskisk sjukdom och alla har ju inte det (som tur är). Det är också rätt svårt att se själv var man ligger till i rent viktmässigt, speciellt om man inte har en helkroppsspegel och bara ser typ ansiktet i badrumsspegeln. Vikt i sig säger ju inte så mycket heller tycker jag, typ 80kg på en person kan ju vara både muskler och rent fett eller både och samt en person som väger 56kg kan ju vara kort och senig eller lång och undernärd. 

Jag skulle nog sätta mitt eget utseende mellan den här kroppen:


och denna, fast mer åt detta hållet antar jag i alla fall:


Men personligen tänker jag mig en dålig dag att det snarare är en bladning mellan den ovan samt denna: 


Men innerst inne vet jag ju att det inte är så det ligger till. Utan att det snarare kanske mer är utseendet som hon i första bilden, vad som anorektikern ser i spegeln. Det är typ mindfuck av sig själv, eller det är det för mig iaf. Jag vet att jag inte är kraftigt överviktig, ändå tenderas det att kännas som det. Och nån ätstörning har jag inte även om jag är för lat för att äta ibland. Man kan kanske kalla det en ätstörning också om man vill det men jag varken hetsäter inte, tränar inte hårda pass på tom mage, räknar inte några jävla kalorier, har inga röster i huvudet som säger åt mig att jag ska svälta eller hetsäta, ingen besatthet kring mat och kontrollbehov som skulle få även den dominantaste man att verka undergiven. Nej, så någon ätstörning bör jag knappast ha. Honor som inte tycker de själva är sexiga ser antagligen något liknande mönster som kring dessa bilder. Skulle inte säga att det är tecken på dåligt självförtroende trots detta. Man kan säkert ha bra självförtroende ändå även om man ibland/ofta ser sig själv som större än vad man egentligen är. Jag trollar nog själv lite på det där nämligen. Har inte så dåligt självförtroende som det kanske ibland kan verka.

This makes me insane in my fucking brain - musikaliskt då :3


Tisdag idag då. Planen för dagen är att sova, frågan är bara när. Är törstig så törsten ska jag släcka innan jag går och lägger mig. Men dricker man något (och mycket vilket jag planerar då jag inte druckit något sen igår kväll) så kommer jag bli kissnödig. Och visserligen kan man sova när man är kissnödig, fast risken är ju att man är askissnödig när man vaknar och då är man ju så jävla lat att man inte orkar gå upp direkt. Typ ligga vid datorn och vara askissnödig är ju sååå kul. Not. Sen är frågan också vad man ska dricka... Te känns givet men blev sugen på mjölk eller kanske syrénsaft... Kanske äppelmust eller bara plain vatten? Kanske allt. Men då blir man ju verkligen sanslöst pissnödig xD

Har förlagt mina handledsvärmare. Det suger eftersom det känns som om de behövs nu. Fast när jag tänker på det har jag ett annat par här brevid, att jag inte tänkt på att jag kan ha de istället :3 IQ badboll. Men ah ömmande leder är ju nice. Not. Och så har jag ett spel jag borde fixa med innan jag somnar, eftersom jag troligen inte kommer orka med att göra det senare idag. I och för sig har jag till kl 6 i morgonbitti på mig att göra vid det och det tar trots allt bara en 15-20 min eller en halvtimme som mest (om man är riktig oangagerad) men tja ändå. Det är tradigt. Man kan ju fråga sig varför man spelar ett spel man tycker är tradigt. Men på samma gång är det kul :3 Har satt i gång med ett inofficiellt nyårsmål får se om jag slutför det eller om jag gör om det innan jag mer kan officiellt nämna vad det är. Hörde att det kanske skulle komma snö typ i veckan. Lär ju inte bli så långvarigt. Men ska väl däcka nu snart...

Övervägde att dygna igår (dvs vara uppe minst 24 timmar i ett sträck) även om det inte fanns och finns någon anledning för mig att vara vaken på dagen och sova på natten som normalt folk. (Klockan är ju 4:31 AM as we speak xD ... på morgonen alltså... min dator vägrar ställa om till mer mänsklig tidsuppfattning). Ångrade mig och precis när jag hade somnat (kändes det som) så hör jag ytterdörren öppnas, i väldigt sovande tillstånd, och hem kommer mam och hennes karl. Typ "och så var den dagen förstörd" fast hela veckan... Fast på samma gång inte. Jag sov vidare och drömde något om att mam och hennes karl planerade att köpa två valpar. Jag motsatte mig eftersom det är mot allt sunt förnuft att köpa två valpar på samma gång.

Blev väckt av mam fram på eftermiddagskanten, innan det hade hunnit mörkna. Städa burar-dags var det. Och klippa lite klor. Medan lillkatten for runt som en skottspolig med vad som först verkade vara 'the invisible mouse' vilket senare kom att bli 'the very real and very dead flying mouse'. Katten formligen kastade runt den vid det laget stendöda musen så den stutsade omkring i 'stallet' (jag hoppas att hon inte lägger musen i halmen så den ligger där och kan goa till sig det vore jävligt nasty).

Mam laddar inför sin bortresning genom att laga massa mat. Hon har lagat mer mat nu till denna veckan än hon gjorde inför julafton. Skillnaden är väl att det mesta verkar vara soppor? Typ fisksoppa, nudelsoppa, kycklingsoppa  finns även en kartong köpesoppa med svampsmak och nån ostpaj, lasange lär ska finnas med. Nu är iofs hennes karl hemma så han kan väl också laga mat antar jag... Laddat med hembaktbröd är det iaf inte fy skam det. Och min favoritost är inhandlad <3 Och vad bättre är så har all den äckliga kvittenfrukten blivit huttad.

(Har ett kvitten träd i trädgården som får större och större skörd för var år som går, i år fick den närmare 10kg frukt. Kvitten ser ut som päron i formen men är ludna som persikor, fruktköttet är stenhårt och totalt oätligt rått eftersom det är fruktansvärt surt och bittert samt strävt. De luktar som en blandning mellan äpple och annanas ... Och den lukten har satt sig i allt som har legat i kylskåpet. Så osten smakar ananas, mjölken smakar ananas osv. Till en början är det kanske nice men in the end är det verkligen hatiskt).

Is Anybody There?


Flicka


Legend of the Guardians


The place promised in our early days


My Neighbours the Yamadas


Duma


Dead Like Me : Life After Death


Cyberbully


Hanna


Rare Exports: A Christmas Tale


9


Yes Man


Wall E


The Lovely Bones


Neverending Story I, II, III


Das Experiment


Fargo

The Cat Returns


The Spiderwick Chronicles




Fish Tank



The Water Horse


Precious


Half Nelson



Whisper of the heart



Tales From Earthsea



5 centimeters per second



The girl who leapt throguh time


Ghost in the shell


Summer Wars


Suzumiya Haruhi no Shoushitsu


The Last Unicorn


Watership Down


Thirteen

Rent psykiskt. Eller jag vet inte än om det blir så illa som det blev första gången, eller så mediokert som andra gången. Men detta är tredje gången och det är en väldigt speciell gång. Oh well... Min morsa pluggar på distans, då och då är det träffar då hon försvinner några dagar varvid jag lämnas ensam, vilket i sig inte är något jätteproblem... MEN jag blir ensam med djuren. Katterna är ingen big deal alls, smådjuren funkar rätt bra det med (sålänge de inte rymmer). Men hundarna. Oh hundarna. Eller inte hundarna egentligen utan den ena är så överjävlig att jag inte finner ord till det. Efter första gången var jag ett komplett vrak. Då hade jag i princip gråtit och haft mer eller mindre panikångest i flera dagar pga hunden som satt och gnällde dygnet runt trots all skötsel som de normalt sett får.

Andra gången var min morsas man hemma och kunde passa hundarna, fixa mat och sådant. Den gången blev det ett slags maktspel. Jag satt uppe på mitt rum och spelade samma album om och om och om igen till sent på natten. Hade jag hört att han hade gått och lagt sig hade jag sänkt (för att han inte skulle komma upp och be mig sänka) men nej, han satt kvar och såg film efter film på tv bara för att. När jag väl gick ner för att fixa något så då först gick han och la sig. Det fortskred hela tiden hon var borta. Endel gråt hann jag nog med att klämma in där också som sig bör.

Den tredje gången nalkas. Tanken var att hennes karlslok skulle vara iväg på jobbet ngra dagar först och sen komma hem och ta hundarna och allt. Jag vet inte om jag är vaken för eller emot den idén. Men sen, igår, blev han inlagd på sjukhus för nån mystisk sjukdom så nu vet väl ingen riktigt hur det går. I värsta fall finns ju mormor till hands. Meeeen hon är nog fortfarande jobbig över det där...

Därför har jag tänkt att nyårsmålsättningar är bättre. Redan på löftes biten misslyckas ju de flesta. Låter det negativt känns det lättare att skippa det hela. Med en målsättning gör det inte så mycket om man misslyckas (det gör iofs inte löftena heller) men ändå... Målsättningar låter positivare om inte annat. Så mina målsättningar med det kommande året är (hittills) listan lär fyllas på allt eftersom:

*Ta körkort, eller i alla fall komma till skott och börja övningsköra.
*Ta mer kontroll över livet.
*Lära mig virka på riktigt.
- Lära mig göra rosor
- Lära mig göra mormorsrutor
- Sticka halsduk på dubbelloom
*Minska ner djurskaran.
*Återuppta bloggandet, känns som att 2011 bara försvann utan mkt inlägg.

 

...

Fast ett nyårslöfte har jag fakitskt... Att jag ska städa upp mitt rum. Det liknar lite mer en svinstia just nu. Eller liknade. Jag har börjat städa upp mer och mer men det går långsamt. När rummet är färdigstädat ska det målas om, något att se fram emot. Mitt rum är deprimerande färgmässigt som det är nu (beige heltäckningsmatta, ljusgula väggar/tak).

Hej, jag heter Mentaldisease och jag använder droger och planerar terroristdåd mot Stockholm. NOT. Men det är vad min mormor tror (förutom namndelen kanske). Hon fick ett utskott (heter det så?) av en text jag skrivit i julklapp. Där huvudpersonen använder droger och han är med i en grupp som planerar en stöld mot TV huset i Stockholm, de är också en slags terroristgrupp (men deras terroristdåd dödar ingen människa och skadar ingen heller, bara byggnader och ruckar på samhälsstrukturen lite).

För precis allting man skriver bygger ju till 100% på författaren. NOT. För Stieg Larsson är ju både Lisbeth Salander, Mikael Blomkvist och Alexander Zalachenko. Tjej, autistisk, med hackerskills, knullade gift kvinna med makens tillstånd, rysk spion med x antal oäkta barn runt om i Europa varav åtminstone en har en ovanlig genetisk mutation. Verkligen en passande beskrivning av Stieg Larsson. Verkligen.

Hon kunde inte sova efter att hon läst min text, för att hon oroade sönder sig. Den enda drog jag använder då och då. Som jag vet att hon använder betydligt mycket mer av är alkohol. Drogen som personen i texten använder är inte ens en riktig drog. Utan en sammansättning av socker, citronsyra och natriumbikarbonat och ev. smak och färg ämnen utöver det. Inget man kan bli hög på ens om man försöker på alla sätt och vis. Möjligen om man påverkas negativt av sockret, eller gäser det till just alkohol. Men hög? Nej. Terroristgruppen bakar en sprängdeg, som inte innehåller något som i verkligheten heller hade varit explosivt. Så jag förstår inte alls vad hon reagerat över?!

Vet inte om det är läge att skratta? Jag fick ringa till henne och säga att det ENDAST är en saga, på låtsas, inget i den är på riktigt. Det borde man verkligen ha iq nog att inse självmant men jag vet inte? Hon har garanterat själv använt sig av 'drogen' i fråga eftersom det var det enda godis som fanns när hon växte upp. 

Drömde om att en grupp människor spelade ett slags reality spel i massa dubbebemärkelse. Det var typ som mario med olika banor (faktum är att första banan var just mario). När man väl var inne i banlandet med alla banor - man kom dit när man hade klarat första banan. Så fick man välja vilken bana man ville - precis som i mario i nintendp 64! De var även banor i olika miljöer typ öken, banor med bara nät att klänga i osv. Väldigt mario aktigt.

Sen kom väl sista banan eller något, det började med att man såg killen slängas ner i en trång bur. En metallborr kom ut genom en vägg och enligt spelet skulle den skala av honom all hud. Så skedde inte utan han "bara" fick huden avskalad på halsen. Sen åkte han blödande ut på ett rullband där övriga extremiter skars av. Man fick som spelande se till att inga defekta kroppsdelar forslades vidare (man såg tex sprickor på tårna). Killen forslades vidare till något rum där det satt en (som jag uppfattar det kvinna) person med kuk. Tanken var nu att killen skulle suga av kuken och samtidigt förblöda. Personen med kuken tände på att se sin kuk vara inne i en hals medan halsägaren förblödde av ansträngningen.

 

Sen vaknade jag. Lullade på max 2min på lite olika sidor innan jag rörde mig liiiiiiiiiiiiite och helt plötsligt kände hur något rann ur fittan (detta något är då mens). Såååatteeee.... Det var det sjukaste? (IT'S A SIGN!)