Mentaldisease

Nu blir jag jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte, jätte gnällig på mig själv.... Eller nej... Fast ju n...

I juni skickade jag två väldigt, väldigt viktiga mail ner(?) till Australien och gick flera dagar i väntan på att få svar. Det svar som jag ville ha. Jag blev överlycklig när svaren kom, men vågade inte öppna mailen. När jag väl gjorde det blev jag bara besviken. Och ledsen, oerhört ledsen och arg och förtvivlad och ja allt negativt man kan tänka sig.

I alla fall så kom jag på ett svar på tal mail till det ena mailsvaret just precis. Och gick för att leta reda på mailen. Hittade dem inte och blev jätte, jätte, jätte, jätte, jätte gnällig på mig själv då jag befarade att jag råkat slänga bort dem. Men hittade dem just när jag skrivit första meningen i den här bloggen. Hur som helst så vågar jag inte maila den där personen. Om jag får ett negativt svar på mailet, vilket jag förmodligen kommer att få så kommer jag bli skit ledsen igen. Det blir jag redan nu av att tänka tanken.. Jag vet inte hur jag ska göra, skit svårt :/

Jag söker en person som inte verkar vilja bli funnen. Personens namn står med på 3-4 sidor som alla är ouppdaterade eller har en massa annat för sig. Fick rådet av den ena jag mailade att kolla "in the white pages". Dock är det ju liiite svårt att göra när man befinner sig på andra sidan jordklotet. Och även om det finns ute på nätet en sida med "white pages" och det finns en person i det området med samma namn som den jag söker så är det ändå bara telefonnummer och kanske även adress. Och jag kan typ inte skicka brev dit, jag vet inte hur man skickar brev utomlands och kan inte fråga någon heller. Så det suger rättså rejält. Det enda jag vill ha tag i är personens mailadress eller hemsideadress... Och kanske ett foto eller något jag vet inte..

Ångest framkallande är vad det är...
Sånt här suger så jävla mycket!