Mentaldisease

Drömde att mam och morm började prata bakom ryggen på mig och senare, långt senare fick jag reda på varför. Några veckor tidigare (i drömen) hade jag varit och tagit prover hos en läkare. Och diagnosen och medecinen gavs till morsan istället för till mig. Diagnosen och medecinen var vad som tisslades om, tisslandet och tasslandet lyssnade jag på med ett halvt öra. Till slut konfronterade de mig med medecinen som utgjordes av en stor ljusgrön tub med någon sorts kräm som skulle penslas på över hela kroppen. Och när man hade krämen på sig så fick man inte komma i kontakt med någon annan människa. Så följde det med en instruktionsbok till hur krämen fick och inte fick användas. Blev skitsur och drog iväg till läkaren och ställde honom mot väggen och sen drog jag iväg hemifrån...




Grejen med drömmen är att den är så jävla sann. Mam och morm pratar ibland bakomryggen på mig om mig. Jag antar att det mest rör sig om min mormor men att mam går med på det? Det sårar faktiskt lite. Min mormor har börjat semi mobba mig i vissa lägen. I och för sig har hon då och då gjort det förut. Typ ifrågasätter vårat hundägande, tycker att vi borde sälja eller avliva hundarna och sådant. Grymt skittaskigt. Det kommer ju knappast hjälpa något att slänga ur sig sådana kommentarer.

Idag kom morsans kille hit, jag hade hoppats att han skulle komma i morgon men icke. Hans livsexistens är patetisk, jag skulle gärna ha honom ute ur mitt liv på riktigt, permanent. Jag borde flytta, det hade varit så jävla skönt. Bara ta pick och pack plus katt och dra till en egen lägenhet eller något. Jag skulle i och för sig ha svårt att lämna hundarna (i synnerhet en av dem). Och de andra djuren men ändå.

Så det är dags att fika med... Jag, mam, morm och givetvis karlsloken i fråga... Som btw är morsans man, de gifte sig ju förra året... Aja illa, illa, illa... (Känns för övrigt som om det kommer vara svårt att klara den här dagen/fika pausen med tanke på drömmen jag hade).