Mentaldisease

Jag åkte uppåt landet idag. Började kanonbra med att sova 1+ timme den "natten" (somnade vid 7 på morgonen, väcktes kvart i 9). -10.6 ute och jag skulle ha strumpbyxor, klänning och en tunn tröja. Förvisso i bilen men ... I alla fall. Brutalkallt är allt jag kan säga om den saken. Resan upp gick finfint, syndade till det med godis och snabbmat, vilket normalt sett inte äts. Var på håret att vi kom i tid till begravningen eftersom det var förvirring kring tider. Begravningen fortlöpte som man kan tänka sig att en begravning går till. (Hade typ en tanke kring det två-tre dagar sedan att han bara spelade död och skulle i själva verket samla familjen nu och så hoppa upp som gubben i lådan (bokstavligt talat) och så skjuta sig själv i huvudet alá I-make-my-own-decision-when-to-die och då först hade det blivit på riktigt). Men givetvis var han död redan. Efter begravningen kom 'dödsstöten' vilket är totalt opassande ordval i det här sammanhanget. Men jag hade väntat det, eftersom jag är pessimistisk som fan. Hans fru(?) yttrade "De där två kommer inte" (menat till mig och morsan) till något sådant där 'efterspel' som nån familjemedlem håller (med typ mat och sånt). Så det blev jag, morsan och hennes syster som drog och efterspel-fikade på annat håll. Blev snabbmat igen även om vi just käkat. Sen blev det lite stadsfotografering från min sida innan vi skiljdes åt och så åkte vi hem de där 4,5 timmarna igen. Sov större delen av vägen hem, alltjämt frysandes.

Min mormor var tapper idag, hon hatar hundar, ja alla djur egentligen, så länge de inte ligger på tallriken. Men hon var hund (och katt) vakt idag. Konstigt nog väldigt human sådan också (för att vara henne i alla fall).