Mentaldisease

Min "farmor" som inte är min farmor biologiskt och inte heller känslomässigt (för egen del?) fyllde iaf 99år nyligen. I helgen, närmare bestämt igår, var det parteh för henne. Så mycket parteh det nu kan bli för en (icke)släkt som ska fira en 99åring. Vi har nog firat hennes 97års dag i fyra år nu, hon har typ bestämt sig för att inte bli äldre eller något. "Släkten" har växt i antal, betydligt snabbare än den kommer trilla av pinn. Så det är väl bra på så sätt. Och folk klagar på att barnafödandet är för lågt i antal?! 

Man kan känna en viss kall stämning kring vissa delar av denna 'släkt'. Typ drama. Typ som en ingift som har ett barn, kallade ungens faster för "dam" och senare för "tant" till barnet i fråga. Typ som det vore nån random person som barnet inte kommer träffa någonsin igen när det är en faster som är mamma till barnets kusiner. Det är typ sådan stämning man kan skära med i kniv om den hade varit lite mer tryckt. Blir en massiv utökning av ickesläkten på något vänster inom kort med, fast på vilket sätt vet jag biologiskt inte. Eller ja, jag vet hur ungarna kommer till men inte föräldrarnas 'släktskap' med 'släkten' xD Anyhow just den biten tyckte jag var astaskig...

För de adopterar ett färgat barn från random ställe på jorden och de som blir barnets mormor och morfar är rasister. Några veckor efter att de blivit mormor och morfar så kommer de få ett biologiskt barnbarn. Och hur taskigt är inte det på en skala om de dissar adoptivbarnbarnet i förmån för det biologiska? Hade jag varit i den situationen hade jag brutit kontakten med föräldrarna tills de accepterar båda kidsen. Ganska omoget att hata mer än halva jordensbefolkning endast baserat på hudfärg. Individer? Finns det?!

Apropå barn tycker jag det är roligt att prata om barn med folk som vill knulla en, eftersom det skapar mardrömmar mer eller mindre. Fast jag vet inte om jag kan få egna barn ens, eftersom jag har haft äggledarinflammation osv. Men jag är inte främmande för tanken på adoption heller så.