Mentaldisease

Har kommit fram till det senaste dygnet att jag inte kan känna saknad. Lite saknad kanske finns någonstans undantryckt men överlag så verkar det inte vara någon alls. Försöker komma på om jag saknar någon [person] eller något [djur] jag har förlorat. Men svaret är antingen "nej" eller "nja". Av de personer jag känt som har avlidit är det ingen sådär som jag saknar, det enda har varit att jag tyckt att en annan skulle dött istället för den som gjort det. Med djuren är det väl annorlunda... Har förlorat massor med djur under årens lopp.. Värst är det ju med de man har haft länge men man känner mest saknad de första 2-3 dagarna som allra mest. Fast en 'djurisk' saknad har jag iofs. På så sätt att jag kommer ihåg och kommer ofta att tänka på min första riktiga kanin, som var så jäkla snygg och gos på alla sätt och vis. Men saknad som i att jag vill att han ska återuppstå (ever typ 10års frånvaro) känns ju lite .... nej tack. Temporära saknader har jag inte heller gott om. Saknar ingen vän eller familj om de försvinner, reser bort eller inte hinner träffas. Det är väl mer så att det är skönt när man väl ses igen men fram till det ögonblicket finns i princip ingen saknad med i bilden.